Österlens Konstförenings Berlinresa 9-12 maj 2023
I fullbokad buss startade vi resan mot Berlin tidigt på morgonen. Som vanligt var det Ulf i Kiviks Taxis bekväma buss som körde oss och även bokat vårt hotell och matställen under resan.
Efter kort kaffepaus i Danmark kom vi till Gedser där vi tog färjan till Rostock. Färjan tog två timmar så god tid att äta lunch innan färden gick vidare till Noack bronsgjuteri i Charlottenburg i Berlin. Gjuteriet har drivits av fyra generationer i samma familj och alla med samma namn, Hermann Noack.
Vi blev mottagna av nuvarande ägaren, Hermann Noack IV, som berättade gjuteriets historia och om samarbetet med många kända skulptörer både från Tyskland men på senare år också från många andra länder. Han berättade också att man utvidgat verksamheten med bland annat en utställningslokal där det pågick en utställning med den tysk-ryska konstnärinnan Anna Bogouchevskaia som har klimatförändringar som tema i sina verk.
Vi delades in i två grupper och fick besöka verkstaden och lära oss mer om hur gjutning av stora skulpturer går till. Att det krävs stor yrkesskicklighet och tar många år att lära detta svåra arbete, med många arbetsmiljöproblem, är det ingen som tvivlar på efter detta besök. Vi kommer säkert också att se med nya ögon på många av de skulpturer som vi ser runt omkring oss.
Efter detta besök åkte vi till vårt hotellet Park Inn Radisson vid Alexanderplatz där vi även åt middag.
Dagen därpå började vi med en tretimmars stadsrundtur med den erfarna och språkbegåvade guiden Annika Bless som med både kunskap och humor inte bara berättade om de platser vi besökte utan också gav en inblick i historien, framför allt om andra världskriget och delningen av staden, och hur detta präglat Berlin. Vi gjorde också kortare stopp dels vid gatumålningarna på rester av Berlinmuren dels vid de Nordiska ländernas gemensamma ambassadbyggnad.
Efter turen var det dags för en schnitzellunch på Alt-Berlinger-Biersalon.
Eftermiddagen tillbringades på Neue Nationalgalerie, ett mycket vackert modernt museum ritat av arkitekten Ludwig Mies van det Rohe som eftersträvade konceptuell och konstruktiv enkelhet, ”less is more” vilket verkligen stämmer in på beskrivningen av museet och den känsla man får av byggnaden vid besöket. Museet har en stor samling 1900-talskonst med särskild tonvikt på expressionism, kubism och Bauhaus.
Den pågående utställningen ”The art of Society 1900-1945” är inriktad på sociala processer och kopplingen mellan konst och samhälle såsom det tyska imperiet, kolonialhistorien, första världskriget, Weimarrepublikens ”gyllene” tjugotal, avantgardets utfrysning och nationalsocialismen, andra världskriget och förintelsen. För de som besökte Louisianas fina utställning om tysk 20-tals konst ”Nya objektiviteten” tidigare i våras blev detta en slags fortsättning och utveckling av den bekantskapen.
I museets entré hängde även ett verk av Lotte Laserstein som nu är aktuell i en utställning på Malmö Moderna Museum. I samlingarna fanns också verk av Hilma af Klint som nu får sin rättmätiga plats i en samling som rymmer första hälften av 1900-talets främsta konstnärer.
Vid vårt besök pågick även en specialutställning; ”Gerhard Richter, 100 verk för Berlin” med bland annat fyra stora abstrakta målningar som är ett resultat av konstnärens långa och djupa granskning av förintelsen och hur den kan representeras.
Med många intryck från dagens upplevelser återvände vi till hotellet och hade en ”fri kväll”.
Dag tre inleddes med besök på glaskupolen ovanpå Riksdagshusets plenisal dit vi, efter noggrann säkerhetskontroll, åkte hiss och sedan vandrade gångslingan med fantastisk utsikt över Berlin. En bra överblick över de byggnader vi passerat vid gårdagens guidade rundtur. Det vackra sommarvädret bidrog till den fina upplevelsen att se Berlin ”från ovan”.
Sedan dags för nytt museibesök. Denna gång på Hamburger Bahnhof som trots namnet sedan länge inte är någon tågstation utan numera ett konstmuseum för nutidskonst. Tyvärr pågick ombyggnad och där var endast ett begränsat antal utställningar. En utställning med Los Angeles baserade konstnären Christina Quarles och ett performance verk av den i Algeriet födda konstnären Zineb Sadira ,som byggt upp scener för filminspelning och även gjort en film om emigranter/flyktingar från Algeriet. Konstnären har blandat allvar med humor och dans.
Efter den konstupplevelsen var det dags för god sparrislunch på restaurang Krombach vars nuvarande, svensktalande, ägare hade ärvt restaurangen och berättade om restaurangens och kvarterets historia. I detta område bodde före kriget många välbärgade judiska familjer vars öden man kan läsa om bland annat på de gatstenar som blivit minnesmärken utanför husen där de bott.
Eftermiddagen tillbringades på ”Die Brücke Museum” och ”Kunsthaus Dahlem” som ligger bredvid varann. Die Brücke var namnet på en grupp tyska expressionistiska målare som bildade gruppen mellan 1905 och 1913. De arbetade i en laganda och skapade regler för sitt gemensamma arbete såsom att de skulle ställa ut tillsammans och verken godkännas av alla medlemmar. I sitt arbete inspirerades de av Cézanne, Gauguin, van Gogh och Munch samt konst från Afrika och Stilla havet. Deras omfattande bruk av träsnittet gjorde detta till en viktigt 1900- talsteknik. I sina målningar använde de ofta ljusa, skarpa färger i tjocka och våldsamma drag. ”Konstnären målar inte längre saker som de är utan som han känner dem”.
Medlemmar i gruppen var Fritz Bleyl. Erich Heckel, Ernst Ludwig Kirchner och Karl Schmidt Rottluff, senare Emil Nolde, Max Pechstein och Otto Mueller. Museet var inte stort men väl värt ett besök.
Kunsthaus Dahlem ligger i skulptören Arno Brekers tidigare statliga ateljé. Breker var skulptör under ”Tredje Riket” och tillhandahöll skulpturer till de monumentala byggnaderna ritade av Albert Speer. Efter kriget användes studion till annat fram till 2015 då det här inrättades en ny institution för utställning av efterkrigstidens moderna Tyskland.
Vid vårt besök pågick en utställning med anledning av 100-års jubileet av den första bilen med en vetenskapligt baserad, aerodynamisk design tillägnad ingenjören, konstnären och matematikern Paul Jaray som är en numera bortglömd vetenskapsman och uppfinnare. Hans arbete, verk och familj utplånades under den tyska fascismens förföljelse av judarna. Utställningen vill lyfta hans arbete och ge honom en rättmätig plats i historien.
Återigen en dag full av upplevelser och nya intryck och tankar!
Dag fyra var det dags för hemfärd. Efter färjan åkte vi till vackra Fuglsang museet på Lolland. Förutom ordinarie samlingen och det vackra fönstret mot landskapet har museet nu en specialutställning om konstnären L.A. Ring (1854-1933). Ring är en framför allt en naturskildrare men han kopplar samman naturens årsväxlingar med människans livscykel så våren är födelse och barndom och sommaren ungdom och yngre medelåldern och hösten åldrande och eftertänksamhet medan vintern är ålderdom och död. Denna konstnär var nog ny för många av oss men uppskattades av de flesta.
Efter museibesöket hade Ulf dukat upp kaffe med muffins vid bussen och vi njöt av eftermiddagssolen innan det var dags att lämna Danmark och säga farväl efter fyra intensiva och innehållsrika dagar. Många konstupplevelser, fina samtal med gamla och nya vänner och goda skratt!
Stort tack till de som arrangerat denna resa och till Jonny Ahlgren och Charlotte Adde som var reseledare och förstås till Ulf Hansson som genom sin planering, lugna körning och goda humör alltid gör resan i bussen angenäm!
Britt Falkman Hagström (text)
Charlotte Adde (foto)